Det finns många miljöbloggare som är såna riktiga miljövänner, som gör det ena miljömedvetna valet efter det andra som inspirerar och skapar hopp om att vi inte nödvändigtvis går en mörk framtid till mötes. Jag tillhör inte den gruppen miljöbloggare, tvärtom: Idag får min blogg agera biktstol.

Jag har nyligen kommit hem efter en veckolång resa till England och Nederländerna. Min första och antagligen största miljösynd var förstås att jag tog flyget till båda dessa ställen. (Tilläggas bör dock att jag klimatkompenserade för koldioxiden men tyvärr fanns det ingen möjlighet att kompensera för övriga gaser som släpptes ut.) Mitt andra jättestora brott mot allt man vet så väl att man inte ska göra var att köpa flera flaskor buteljerat vatten – för vattnet i kranen smakade inget vidare! Utöver allt detta köpte vi färdiga mackor i förpackningar vid ett par tillfällen och lite annat smått och gott som bidrar till sopberget.

En sak som jag skäms riktigt mycket för men som verkligen har lärt mig en läxa var när jag ensam kom fram till Oxford med bussen, lite tidigare än planerat, och tänkte att jag skulle ta mig till min slutdestination med buss istället för med taxi, och gav mig av för att leta efter någon att fråga. Jag såg en turistinformation men upptäckte att jag var för blyg för att fråga och hittade på dåliga ursäkter för att låta bli det och gick tillbaka till stationen för att ta en taxi istället. Eftersom taxibilarna inte får köra i centrala Oxford fick den ta en jättelång omväg runt staden, vilket förstås ger massa extra utsläpp – särskilt när jag säger att jag senare upptäckte att jag bara befann mig ett par hundra meter från den plats jag skulle till då jag var vid informationen. Ända sedan dess har jag alltid frågat när jag velat veta något! Dock gjorde jag och mina föräldrar ytterligare ett antal onödiga taxiresor innan vi upptäckte hur mycket snabbare det var att gå… (Men hade jag inte haft trötta och utslitna föräldrar hade jag alltid valt att gå efter att jag gjort bort mig så i början.)

Idag gick vi alltså till val (det hoppas jag att du gjorde i alla fall!) och för min del var det första gången! Jättejobbigt!!! Hur ska man veta vad man ska rösta på? Ja, hur ska man egentligen veta vad man tycker!? Jag försökte ta reda på så mycket information som möjligt i förväg men jag vet inte om det hjälpte så mycket och det var med ångest jag gick iväg till vallokalen och la den lilla röstsedeln i kuvertet. Ja, det var Miljöpartiet jag röstade på men jag gillade egentligen inte några av deras kandidater. Carl Schlyter fick dock mitt kryss för han verkade ändå bäst av dem, med störst koll och inflytande. Jag gillade även Ella Bohlin i Kd och det verkar tack och lov som att hon kommer till Bryssel/ Strasbourg även utan min hjälp. Tror att också hon är en stark röst för miljön och för de utsatta i Europa (hon vill bland annat arbeta mot människohandel och ta över f.d EU-parlamentarikern Anders Wijkmans miljöarbete).

Enligt vallokalsundersökningarna ser de ut som om Miljöpartiet nästan fördubblar sitt resultat jämfört med förra valet (11,5 procent). Oavsett om jag anser att jag röstade rätt eller inte glädjer jag mig åt att så många svenskar tycker att miljön är en så viktig fråga! Det tyder ju på att det finns villighet att jag göra förändringar i Sverige och på EU-nivå!