Gick emot mina principer idag och köpte ett par nya, icke-rättvisemärkte och ej ekologiska träningsskor. Men jag har haft samma träningsskor i flera år och jag har försökt laga dem nu när de börjat falla sönder men det håller inte särskillt bra och de fyller inte heller sin funktion längre. Jag gick in på www.renaklader.se för att söka råd om vad jag borde göra och det som de rekommenderade var att inte bojkotta företagen men att sätta press på dem på olika sätt. Arbetarna vill ju behålla sina jobb hur dåliga villkoren än är eftersom de är de enda möjligheterna för människorna att överleva överhuvudtaget.

Så jag köpte skorna och skrev sedan nedanstående mejl till tillverkaren Rumpf:

Dear contact persons of Rumpf,

I love to dance and of course I wish to wear comfortable and functional shoes as I do so. I know your shoes are good in that way but what concerns me is that I find no code of conduct on your page that states your social responsibility towards the people who make your products and in turn the people who supply these manufacturers with material. For instance, are they protected against working with harmful chemicals? And can they join unions to protect their rights to good wages and working conditions - without risking violence and discrimination?

I look forward to an answer and hope that Rumpf will decide to be a leading company in both functional dance wear and social responsibility!

Sincerely,

Sabina Göransson

Inspireras gärna och skicka till företag som ni vill sätta press på!

Uppsala, Sweden

Jag uppföljer redan nu mitt tidigare inlägg där jag pläderade för minskad konsumtion med att berätta om en rörelse som jag hörde talas om först nu ikväll: Friganrörelsen. Enligt Naturvårdsverket slänger matbutiker 1 miljon ton fullt dugliga livsmedel per år - något som "friganer" reagerat kraftigt mot genom att ta till vara på maten. Friganer tar alltså ätbar mat från matbutikernas sopcontainrar. En spännande idé som jag funderar på att själv anamma om min blivande sambo samtycker. Men jag menar, är man student är den ekonomiska aspekten också betydelsefull! (Fast hade jag kunnat hade jag hellre betalat lite extra pengar om det kunde minska mängden mat som slängs.)

Se reportaget om friganer och om livsmedelssvinnet på Aktuellt: http://svtplay.se/t/102534/aktuellt (9 juli 21:00)

Det fullkomligt öser ner ute. Jag läste i tidningen att regnväder ökar försäljningen i många affärer och en tjej som var intervjuad sa att hon självklart handlar mer kläder när det är dåligt väder "Det finns liksom inget annat att göra".

Jag kan räkna upp många saker, som dessutom är ganska trevliga:

• Läs en bok
• Laga en kanna varmt te och njut
• Titta på film
• Var konstnärlig och måla, sy, spela musik eller något annat
• ...och gör allt sånt som du inte tar dig tid till att göra annars

Det är inga revolutionerande förslag men de tycks ha fallit i glömska. Nu när sommarrean är här verkar ännu fler ha svårt att komma ihåg andra sätt att ha roligt på än att shoppa. Själv är jag fortfarande lika äcklad av människors ha-begär och är övertygad om att masskonsumtionen är ett av de största hoten mot vår planet och mot alla varelser som bor på den inklusive oss själva! Vi utarmar jordens resurser och vi utarmar mängder av människor i fattiga länder som producerar våra billiga rea-varor under katastrofala arbetsförhållanden.

Att minska konsumtionen är det absolut enklaste och billigaste sättet att värna om vår miljö och att  konsumera "rätt" (eller rättvist) är det bästa sättet att värna om våra medmänniskor.

Som det miljöfreak jag är, ser jag det som en självklarhet att inte slänga mina kläder innan de slits, men på senaste tiden har jag även gjort det till en vana att laga det som är trasigt och använda det igen. Det känns egentligen också ganska naturligt, en gång i tiden var det till och med normen för hur man skötte sina kläder.

Det senaste jag lagade var ett par skor. Sulorna var helt nedslitna och det läckte in, hälen var också utnött och skavde och skosnörena hade delat sig. Så jag lämnade in dem till skomakaren som fixade sulan för 220 kronor, sydde fast en skinnlapp som jag hade hemma i hälen och sydde ihop de delade skosnörena med några stygn – och voilà! Billigare än ett par nya skor och klart större tillfredsställelse!

Mitt nästa projekt är att brodera över en fläck som jag fått på min vita tröja. Tänkte gå till Röda korsets second hand först och se om de har lite gamla garner.