Var på myrorna idag och letade adventsgrejer till nya lägenheten och gladdes åt mina fynd! En fönsterstjärna i trä (15kr), en elljusstake (25kr), en adventsljusstake (5kr!) och fyra glögglas (5kr/st). Gjorde dock en chansning med tanke på att varken stjärnan eller elljusstaken lyste när jag kopplade in dem i ett uttag i affären men som tur var visade det sig att stjärnan bara behövde en ny lampa medan det räckte med att pilla lite i ljusstaken för att den skulle fungera.

Med tanke på att dessa två saker inte verkade fungera vid första försöket undrar jag om det är så att de som skänkt dem helt enkelt inte orkade bry sig om att fixa sakerna och för att lätta samvetet gav bort sakerna åt någon annan att laga efter att de ersatt dem med nya pynt. Nu fick ju jag köpa mina pynt billigt och sakerna kom till nytta i alla fall men jag kan bara tänka mig hur många som inte bryr sig alls och bara slänger saker istället för att se efter om man kan laga dem eller bara byta ut en glödlampa (det är förstås jobbigt med seriekopplade ljusstakar men det tog typ 30 sekunder för mig att testa alla lamporna). Jag såg ett program på tv i våras där de visade en container full med fungerande ljusslingor och annat som folk slänger efter jul. Saker som ofta fungerar som det ska men det är så billigt och mycket enklare att köpa nytt nästa år istället för att ta hand om dem.

Undrar egentligen hur mycket sån här onödig konsumtion bidrar till växthuseffekten och andra miljöproblem! Skärp er Sverige och sköt om era grejer!!!

All plast som någonsin tillverkats finns fortfarande kvar i vår miljö. Vanlig plast kan inte brytas ner...

Den 19 december - mitt i julruschen - vill vi i Uppsala studentkårs miljögrupp att Du ska stanna upp och fundera över om Du verkligen behöver alla de där plastpåsarna som Du bär omkring dina nyinköpta julklappar i!

Hur dagen ska se ut är inte helt klart men planen är att vi ska stå någonstans ute i Uppsala och dela ut tygpåsar till alla julklappsshoppare samt prisbelöna dem som redan tagit initiativet och bär sina varor i återanvändbara tygpåsar! Förmodligen blir det också lite annat på gång men allt är inte klart än!

Även om man inte bor i Uppsala kan man (och ska man!) förstås också delta! -- Den 19:e december och alla andra dagar på året!

Mer info kommer...

Jag lånade en bok på biblioteket igår som hette Stora manualen när man flyttar hemifrån (ska flytta hemifrån i höst) och där läste jag bland annat att det var energisnålare att ha diskmaskin än att diska för hand. Det fick mig förstås att fundera eftersom jag länge hört hur mycket bättre det är för miljön med handdisk. När jag läste följande blogginlägg insåg jag att boken naturligtvis hade en ekonomisk prägel och det var alltså inte intressant hur mycket energi som gått åt vid tillverkningen. Läs gärna Elins inlägg. Tycker hon har uppmärksammat många aspekter av ämnet.

http://elins-tradgard.blogspot.com/2008/09/grnare-liv-p-ett-r-vecka-27-diskmaskin.html

Det finns många miljöbloggare som är såna riktiga miljövänner, som gör det ena miljömedvetna valet efter det andra som inspirerar och skapar hopp om att vi inte nödvändigtvis går en mörk framtid till mötes. Jag tillhör inte den gruppen miljöbloggare, tvärtom: Idag får min blogg agera biktstol.

Jag har nyligen kommit hem efter en veckolång resa till England och Nederländerna. Min första och antagligen största miljösynd var förstås att jag tog flyget till båda dessa ställen. (Tilläggas bör dock att jag klimatkompenserade för koldioxiden men tyvärr fanns det ingen möjlighet att kompensera för övriga gaser som släpptes ut.) Mitt andra jättestora brott mot allt man vet så väl att man inte ska göra var att köpa flera flaskor buteljerat vatten – för vattnet i kranen smakade inget vidare! Utöver allt detta köpte vi färdiga mackor i förpackningar vid ett par tillfällen och lite annat smått och gott som bidrar till sopberget.

En sak som jag skäms riktigt mycket för men som verkligen har lärt mig en läxa var när jag ensam kom fram till Oxford med bussen, lite tidigare än planerat, och tänkte att jag skulle ta mig till min slutdestination med buss istället för med taxi, och gav mig av för att leta efter någon att fråga. Jag såg en turistinformation men upptäckte att jag var för blyg för att fråga och hittade på dåliga ursäkter för att låta bli det och gick tillbaka till stationen för att ta en taxi istället. Eftersom taxibilarna inte får köra i centrala Oxford fick den ta en jättelång omväg runt staden, vilket förstås ger massa extra utsläpp – särskilt när jag säger att jag senare upptäckte att jag bara befann mig ett par hundra meter från den plats jag skulle till då jag var vid informationen. Ända sedan dess har jag alltid frågat när jag velat veta något! Dock gjorde jag och mina föräldrar ytterligare ett antal onödiga taxiresor innan vi upptäckte hur mycket snabbare det var att gå… (Men hade jag inte haft trötta och utslitna föräldrar hade jag alltid valt att gå efter att jag gjort bort mig så i början.)

Blev glatt överraskad i lördags när jag gick in på Max i Uppsala och kom ut igen med en vegetarisk och klimatkompenserad måltid! Visste ni att Max kompenserar sina koldioxidutsläpp genom att plantera skog i Afrika!? Det är ju toppen! En annan sak som de gör bra är att skriva ut i menyn hur mycket koldioxid varje måltid bidrar med så att man kan välja den måltiden som släpper ut minst, för det är ju bättre att undvika att skapa ett problem än att städa upp efter att det redan skett. Så tänker i alla fall jag. Men trots denna positiva upplevelse kommer jag nog inte att äta på Max igen i det första taget. Max må göra bra saker för den globala miljön men när det gäller den miljö i vilken man äter finns det bra lugnare restauranger (dock inga andra snabbmatskedjor). 

Jag åkte tåg för några dagar sen och då läste jag i SJ:s tidning Kupé om någonting jätteroligt som man kan göra på sommaren om man har ont om pengar och vill semestra miljövänligt! Jobba på en eko-gård!

Det kanske är många som inte tycker att det räknas som semester att arbeta men man jobbar bara 4-6 timmar om dagen och får då mat och husrum som betalning. Dessutom tror jag att det kan vara rätt avstressande att så frön, skörda grönsaker, mata djur osv. Det är ju som sagt små eko-gårdar det handlar om, inte stora jordbruk.

Det enda man behöver betala själv är resan dit och ett medlemskap i organisationen WWOOF (World Wide Opportunities on Organic Farms) som kostar 15 euro per år. Jag menar, jämför det med vad en vanlig semester kan kosta och tänk på vilken erfarenhet du dessutom får på köpet!

Gina Tricot, J Lindeberg, MQ, Svea, Bondelid och Vero Moda.

Dessa kedjor vägrar svara på frågor om vad de har gjort för att minska sin miljöpåverkan i produktionen. Med tanke på att klädesindustrin står för mycket miljöförstöring i framförallt länder som Kina, Indien, Bangladesh och Pakistan, känns det otroligt att dessa klädeskedjor är annat än delaktiga till det. För annars hade de väl varit snabba med att visa att de var oskyldiga?

På Svenska Naturskyddsföreningens hemsida (www.snf.se) kan man läsa om hur teknik för att lagra stora mängder koldioxid i marken (och på så sätt undvika att det hamnar i atmosfären) har börjat få allt mer stöd. Inte så konstigt egentligen med tanke på att det finns mycket pengar inblandade och framförallt stora olje- och kolföretag som vill hålla sig vid liv i den hårda klimatdebatten. Men att EU också vill satsa pengar på tekniken tycker jag är ansvarslöst och tyder på kortsiktigt tänkande. Ingen kan ju veta vad koldioxidlagring har för konsekvenser för framtida generationer. Om vi kan satsa dessa pengar på teknik som minskar utsläppen av koldioxid direkt, känns det som ett bättre alternativ än att sopa problemet under mattan.